You may not be guilty but you're ready to confess

Kära läsare jag ljög för er igår. Befängt försökte jag påstå att jag klarade mig helskinnad från slalomåkningen men ack så fel. Vaknade upp med den alltför bekanta smärtan i axeln tidigt imorse, försökte leta åt mig lite medicin men klumpigt nog är den kvar i lägenheten. Som det kan gå, får väl bara instämma med läkarens utlåtande "du är helt enkelt inte byggd för det", nä, jag är byggd som soffpotatis och inget mer. Nej, om det är något som är befängt i denna historien så är det väl just det.

Dagen blev mer eller mindre händelserik. Idag fick Big Brother helt enkelt stå för underhållningen då jag inte hade ork nog att skapa den själv. Kanske borde sätta upp en kamera i lägenheten och köra live dygnet runt? Fast nej, stackars mänskligheten, jag är så pass van vid att umgås med mig själv att jag ibland glömmer att andra människor faktiskt har känslor. My bad.

Mitt läsarantal har förövrigt ökat till hela SJU personer, se där. Jag är faktiskt imponerad, undra bara vad som händer med statistiken om jag exponerar bloggen på ansiktsboken? Hmm.. kanske kommer upp i tio läsare då, vilket mästerligt rekord det skulle vara minsann! Nej, dags att återgå till verkligheten.
ΓΛΝΛ

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0