We found love in a hopeless place
Skrivit detta inlägg om och om igen. Börjat för att sedan aldrig avsluta. Alla ord raderas, ett efter ett. Ingenting duger. Det känns bra ett tag för att sedan gå över till att kännas otillräckligt. Oinspirerad. Så fruktansvärt oinspirerad. Kanske speglar allt detta kaoset på insidan. Aldrig varit mer osäker, mer virrig, mer ensam. How come? Med tanke på att jag känner att jag är på rätt plats vid rätt tid. Jag VET vad som händer härnest, frågan är bara om det är vad jag verkligen vill. Jag har aldrig någonsin varit mindre ensam än nu, bara för långt bort ifrån alla.
-
Umeå är rätt. Jag trivs. Mestadels. Ibland önskar jag att valet hade varit annars. Au Pair. Jobb. Skellefteå. Fullt av möjligheter men ändå valde jag Umeå. För det mesta ångrar jag det inte heller. Och when in doubt tröstar mig med finfina lägenheten.
-
Genusvetenskap A. Kändes hemskt rätt till en början. Not so sure anymore. Planerna på att B-kursen slopades rätt tidigt. Socionom till hösten. Känns varken rätt eller fel. Beslutsångest fastän det inte finns alltför många val för tillfället. Bäst att ge det en chans. Hur mycket kan gå fel när man egentligen inte ens vet vad man vill med resten av sitt liv?
-
Ensam. Trots att jag aldrig haft underbarare människor omkring mig, tyvärr bara alldeles för långt bort. En stor del av mig är kvar i Skellefteå. Lämnade nog halva mitt hjärta där. Ensamt i denna nya stad. Alldeles för ensamt. "Det blir bättre med tiden", om tiden ändå kunde gå. Jag vill vara där. Där det är bättre. Nu.
<3
You can try but never stop me
Mmm, hejhej! Sitter här och porrsurfar en tisdagskväll. Dåligt utbud. Funderar på att filma kompis naken istället. Inte för att det är vackert men det skulle skänka mig glädje om alla andra delade min smärta. He he. Nämen hon är fin på insidan (testiklar är vackra även där!). Kanske borde sova. Är helt finito. Tror det beror på blodförlust. Ofrivilligt blodprov, tro mig, kompis vet. Hon grät lite. Köttsår i princip. Jag ba "lurre" och sydde ihop skiten själv. License to sy, hell to the yeah! Nämen bete er, nu sover vi. Heeeerrååååå!
I'll be waiting on the border baby
Lovade ett inlägg av det djupare slaget. Levererade aldrig något. Snopet va? Juste. Nej men lite väl överambitiöst att sätta sig sådär på sentimmarna och skriva ihop något. Behöver min skönhetssömn. Behövde jag i imorse också. Behövde tydligen inte målaren. Kul för honom liksom. Mindre kul för mig att försöka sova i takt med slipmaskinen. Spillde nog lite hjärnsaft på kudden där ett tag. NU måste jag ta tag i livet = kliva ur sparkdräkten och borsta tänderna. Och det är precis vad jag ska göra! Snart..............
Never mind, I'll find someone like you
Här driver jag Sveriges (minst sagt!) roligaste blogg och vad är reaktionerna? Inte ens en futtig kommentar här och där. Seriöst, ni dödar ju lillhjärtat, själen kaskadspyr på er. (Känns inte som man får säga lill före något längre, det blir som en direkt rip off av hanapee, men jag gör det ändå, rebell som jag är). Nej, så här sitter jag alldeles kräkfärdig över er inkompetens. SKÄRPNING.
-
Haha nämen skämt åsido så är jag ju världens sämsta bloggare, my bad liksom. Sedan att jag är rolig, det vet ju alla redan, dumt av mig att liksom kasta det i ansiktet på er. Svårt att inte vara jag alltså. Hehe. Nej, tillbaka till det jag försökte poängtera. Borde börja blogga mer, tep mycket. Jag vill ju, men sedan när jag väl sitter här och dreglar över tangentbordet kommer inte mycket vettigt fram. Tycker mina FEM läsare faktiskt kan ge lite inspiration. Ge mig bara ett ämne att skriva om lite ibland. Allt från hur ambitiöst mitt pluggande är till storlek på mina tamponger välkomnas. Fattar ni min desperation?! Kom igen. Vill ju faktiskt skriva ut något vettigt här ibland också. Ibland även ovettigt men det tenderar att bara dra åt det hållet nu.
-
Tänkte faktiskt försöka skriva något tankeväckande här men det gick ju inte riktigt som planerat. Inte när jag insåg att tankeväckande kanske inte ens är ett riktigt ord. Hårt bakslag där. Men ärligt, jag vill faktiskt skriva om något viktigt för en gångs skull. Är ju egentligen smart. Det har mamma alltid sagt. Problemet är att jag inte direkt känner att jag har något VIKTIGT jag vill ta upp just nu. Kanske drar en rad eller två om hur förvirrad man kan vara så här efter gymnasiet och måste bestämma vad tusan man ska göra av sitt liv. Jo. Jag gör nog det. Stay tuned.
Tänkte bada lite först...
I'm alright, but it's never enough
Tror jag håller på bli mentally ill. Lyssnat på Justin Bieber. TVÅ gånger. Åh herregud. Måste.Skaffa.Ett.Liv.
Can I handle the seasons of my life?
Känslomässigt vrak.
I was praying that you and me might end up together, but it's like wishing for rain as I stand in the destert
Känslomässigt otillgänglig.
