she has too much pride to pull the sheets above her head so quietly she lays and waits for sleep

Mitt huvud är sprängfyllt med tankar. Ögonen är tröttare än på länge men ändå vägrar lillhjärnan sluta tänka. Olika scenarion spelas upp. Om och om igen. What if, what if? Blir inte klok på mig själv. Ibland undrar jag verkligen vad som gick fel. På riktigt. Det finns väl alltid ursäkter men söker svaren och hoppas de finns där någonstans. Kanske är de djupt begravda längst där inne där inte ens jag släpper in mig själv. Det skulle dock vara fint att veta. Att veta att det finns svar. Fast sådan tur ska vi väl inte ha. Det finns inget rätt eller fel. Eller jo, det finns det ju, men varför är det helt plötsligt så svårt att skilja dem åt?
-
Vet egentligen inte vars jag vill komma med detta. Ingenstans tror jag. Svaren som jag söker har ännu inte ens givits en formulerad fråga. Jag har en fråga. Jag har många. Måste bara reda ut vilka de är och om jag ens vlll ha svar. Det vet jag inte än. Det får tiden utvisa.
Saknar volleyboll bajsmycket för tillfället. Mer än jag någonsin trodde.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0